Tilda och sömnen

Jag har tidigare skrivit om mina knep för att få Tilda att somna (Sova i babyskyddet och Från vagga till spjälsäng). Knep som tidigare fungerat. Men jag vet inte om det är det att hon är (vad jag tror) inne i en utvecklingsfas (Utvecklingssprång) eller vad som händer just nu. Hon är en orkan av känslor. Ena sekunden är hon superglad för att nästa vara ledsen och grinig.
Hon går från trött till övertrött på bara någon minut och även om man försöker natta henne vid första gäspen så vägrar hon att somna. Detta gör att hon blir övertrött och med det skrikig och har extremt svårt att komma till ro.

I helgen har B gått och burit henne i Babybjörnen mest hela tiden, ibland har det funkat, ibland förblir hon lika trött, vaken och olycklig… Andra tillfällen har hon fått somna på honom efter att ha legat och skrikit och vridit på sig en lång stund, för att sedan ligga och sova där en timme.
När jag försökt söva henne, i veckorna, så har det tagit upp till en timme och sen sover hon 5-30 minuter
Medan han hade fullt upp med att försöka få henne lugn så passade jag på att städa upp vårt hem, alltid något!

När hon ska sova på kvällen så nattar någon av oss henne i ett mörkt rum. Ibland räcker det med nappen och hon somnar utan skrik och gnäll, andra tillfällen duger inget och nattningen tar en evighet och det gnälls en hel del.

Jag kan dock inte lista ut hur vi ska göra för att undvika övertröttheten. Försöker fånga upp henne och lägga henne vid minsta tecken på trötthet men då ligger hon ändå och tittar och gurglar tills hon blir övertrött och hysterisk…
Mer stimuli? Mindre stimuli?
Försöker prata lugnt eller inte alls med henne. Testat att ha en mobil över sängen och testat utan.
Trugar med nappen för att hon ska kunna snutta sig till sömns (varierande resultat på den).

Vet som sagt inte om det bara är en fas eller vad vår lilla fröken pysslar med just nu, men:
Tips på hur man undviker övertrötthet och hur man får sin lilla bebis att komma till ro och somna mottages tacksamt!

Utvecklingssprång

Igår var vår lilla Tilda sig inte lik. Hon kom inte till ro, kunde försöka söva henne över en timme för att hon skulle sova i allt från 5 minuter till max en halvtimme. När hon var vaken var hon till större delen gnällig, skrikig och hon kom inte till ro. Inget passade. Enda som lugnade henne var om jag gick och bar på henne. Dock hjälpte detta bara korta stunder. Hon var helt enkelt grymt jobbig att ha att göra med. Jag var helt slut när B kom hem från jobbet. Tack och lov fick jag möjlighet att ta en promenad och bara vara en liten stund, skönt att vila huvud och öron en liten stund…

Jag känner till att barnet går igenom 7 utvecklingsfaser och efter att ha läst kännetecknen för att en ny fas är på gång ser ut såhär och ser ungefär likadana ut varje fas:

Tecknen på att ett nytt utvecklingsprång är på gång är ungefär desamma varje gång:

Bebisen…

• skriker oftare och mer.
• vill ha mer fysisk kontakt och vill att du ska ägna dig mer åt det.
• har sämre aptit.
• är blygare och klängigare än vanligt.
• sover dåligt.
• suger mer på tummen.
• är tystare och mindre livligt.

Har även läst att bebisar sällan har alla tecken samtidigt, men oftast ett eller ett par av ovanstående vid varje fas. Känner igen de två översta oerhört väl med hur Tilda betedde sig igår. Tiden stämmer överens med att hon skulle vara i utvecklingssprång två som infaller när bebisen är cirka 2 månader!
Läs mer om vad som kännetecknar de olika utvecklingsfaserna här: Utvecklingsfaserna.

Jag har även laddat ner en app som heter The wonder weeks där man kan följa de olika faserna, läsa mer om varje steg och se hur lång tid som är kvar i pågående fas. Dock så kan man inte följa tidsfaserna slaviskt då alla bebisar är olika, men man får i alla fall en idé om vad som pågår och ungefär hur länge det förväntas att pågå!

Hoppas på en bättre dag idag!

 

Sova i babyskydd

På tal om dåligt samvete (Att vara bra nog) så är detta något som tidigare gett mig dåligt samvete: Låta Tilda sova i sitt babyskydd från och till.

En period så kunde bara Tilda sova om hon sov på mig. Varje gång jag la ner henne så började hon gråta hysteriskt. Jag fick inget gjort under dagarna eftersom jag bara bar runt på henne, satt fast i soffan. När jag var hos mina föräldrar (Våga be om hjälp) så hjälpte de mig att träna bort detta och hjälpa både mig och henne att komma till bättre ro. När vi skulle äta så satte vi ner Tilda i babyskyddet så vaggade mina föräldrar henne till sömns där. Detta fungerade bra och Tilda kunde komma till ro på andra sätt än att ligga på mig, vilket ledde till att både hon och jag blev mer utvilade och pigga och glada. Hon har en tendens till att bli övertrött och skrikig och gnällig ganska snabbt från första gäspen.
Jag fortsatte med denna metoden när jag kom hem också.

Dock började det dåliga samvetet gro ordentligt då jag hört mycket om att det inte är bra för bebisens rygg att sitta för länge i babyskyddet. Jag tog tag i saken och började läsa och höra efter runt om mig. Enligt vad jag har läst mig till samt även fått besked från BVC så är det ingen fara för bebisen att sova i babyskyddet, det kan till och med rekommenderas när bebisen är förkyld, detta för att underlätta andningen. Bebisen säger själv ifrån när det börjar bli obekvämt.
Råden om att inte låta bebisen sitta för länge är enligt min BVC är något som hänger kvar från den gamla tidens babyskydd som var hårda och obekväma historier. Dagens babyskydd är mjukare och mer ergonomiskt anpassade.

Jag tror att Tilda somnade bra i babyskyddet då det kändes lite inkapslat och påminde om tiden i magen. Nu försöker jag dock söva henne i spjälsängen om dagarna (Från vagga till spjälsäng) för att vänja henne vid att spendera sina nätter där framöver efter några månader i vagga.

Från vagga till spjälsäng

De två första dagarna när vi kom hem från BB så sov jag och Tilda ensamma i sängen. Jag på min sida och hon i ett babynest på B:s sida. Efter två dagar så sov även B i sovrummet, han hade sovit på soffan de två första dagarna för att katten inte skulle känna sig utstött och stirrig över alla förändringar. Då sov Tilda mellan oss i sitt babynest. Men efter några dagar så kände både B och jag att vår sömn stördes väldigt mycket då vi var rädda att råka lägga oss på henne eller få våra täcken på henne. Denna risk är minimal då, men man måste ju känna sig trygg och tillfreds med de val man gör.
Vi hade fått låna en vagga av några vänner till oss, så efter ca en vecka hemm så fick Tilda börja sova i sitt babynest i vaggan. Efter ytterligare någon vecka så tog vi bort babynestet så det var så fruktansvärt varmt ute och det började se trångt ut och Tilda la gärna huvudet rakt in i väggen på babynestet, vilket gjorde att vi kände oss lite oroade för att hon skulle täcka mun och näsa och sluta andas.
Nu när Tilda är ca två månader så börjar vaggan att växas ur och det börjar snart bli dags för spjälsäng. Eftersom hon kommer gå från liten vagga till stor spjälsäng så håller jag på att sakta men säkert vänja henne vid den stora, nya sovplatsen.
I spjälsängen har vi ju kunnat vagga henne till sömns samt erbjuda napp, vilket inte kommer gå i spjälsängen. Där är det endast napp som kommer kunna erbjudas som tröst.

Med start denna veckan så får hon sova i spjälsängen mitt på dagen och nätterna i vaggan. (Vaggan står bredvid min sida av sängen och spjälsängen vid fotänden av sängen.)
Planen är att träna in henne i spjälsängen för att denna, eller kommande helg, försöka få henne att sova i spjälsängen på nätterna. Anledningen att vi vill börja med nätter i spjälsängen på en helg är för att B jobbar i veckorna. Helgerna blir bäst både för eventuell avlastning och kunna bytas av, men också för att störa B:s sömn i veckorna så lite som möjligt så han är någorlunda utvilad på jobbet 🙂

För att söva Tilda i spjälsängen så har jag försökt fånga upp henne och lägga henne där vid första tendens till trötthet, så jag håller utkik efter gäspningar och lyssnar efter tröttgnäll. Bästa är om tröttgnäll inte hunnit uppstå utan att hon läggs i spjälsängen när hon börjar bli trött, alltså när hon börjar gäspa.
När hon ligger där så sitter jag vid sidan av spjälsängen och petar in nappen i munnen på henne. Ploppar den ut så petar jag in den igen. Efter allt från 5 minuter upp till en timme så har hon snuttat sig till sömns. Detta fungerar bäst om hon inte hunnit börja tröttgnälla. Har det gått så långt i tröttheten så brukar jag tala med låg röst och lugnt tonläge och smeka henne över pannan så att hon känner sig lugn och trygg. Även vid dessa tillfällen använder jag nappen som tröst och möjlighet att snutta sig till sömns.
Efter hon har somnat brukar jag sitta kvar en stund för att se att hon verkligen sover. Trillar nappen ur utan att hon börjar gnälla så brukar det vara ett säkert tecken 🙂 Men ibland så snuttar hon på den under hela sovstunden.

Kontentan är att spjälsängen fungerar bra när det kommer till sovstunderna på dagarna, nu hoppas vi bara att det kommer fungera lika bra på kvällen/natten. Tilda är oftast gnälligare och har svårare att komma till ro på kvällarna, så det ska bli spännande att se om samma metod som används på dagarna även kommer funka på kvällarna.
Jag får återkomma i frågan när vi testat första natten 🙂